Kom hem häromdan, trött, tandvärk och allmänt gnällig och vad vad får jag för upplevelse när jag kliver in hemma?....jo, min helt underbara och jag menar verkligen underbara dotter har städat, bakat, lagat mat och till och med tvättat all min tvätt, snacka om att jag gjorde stora ögon och bara njöt av den underbara känslan av hemtrevnad. Mitt samvete gjorde sig gällande för strax innan (hon mötte mig vid affären efter jobbet) på vägen hem sa jag till henne att jag ville vara själv på kvällen då vi har umgåtts rätt mycket o tätt senaste tiden eftersom dom håller på o lagar hennes avlopp hemma och hon har mer eller mindre bott hos mig ett tag. Samtidigt kände jag verkligen så just när jag sa det men allting bara rann av mig när jag kände all omtanke hon hade lagt ner för att jag skulle trivas när jag kom hem. Då kan jag tänka på alla dom som har barn som dom knappt träffar för att alla har sina egna liv och då känner jag hur priviligerad jag är. Jag har ingen man, nej det är klart men jag saknar det bara ibland...jag har inte mycket pengar, nejvisst men jag har det jag behöver egentligen....jag har snart ingen bil, nejvisst men jag har två friska ben och en cykel, det får väl räcka....jag har ett jobb att gå till varje dag som jag till och med trivs med, och det bästa av allt är att jag har den finaste dotter man kan få ....så livet är trots allt bra med mina mått mätt.
Har varit på bokmässan i Göteborg i  helgen och fått lyxat till det med att bo på hotell i 2 nätter på mitt arbetes bekostnad, det var super ska jag säga. Minibar (ajaj för mig iofs) rena lakan varje natt och för att inte tala om hotellfrukosten MUMS!!!. Bokmässan var hur bra som helst, mycket bra författare att lyssna på men snacka om att jag var utmattad på kvällen när jag kom tillbaka till hotellet....såååå mycket folk.
På lördagen kom Micaela ner och vi sprang på stan hela dan och på kvällen blev vi hämtade av min bror som bor i nyköpt villa på Hisingen med sin nya familj Sylvie, Anton 8 år och Annie 3 veckor. Suveränt hem...så stilrent och snyggt så det var otroligt. Sylvie visade sig vara en varm och mysig tjej och Mica blev helt frälst i Anton och blev invigd i Pokemons värld. Hon sov kvar där och jag blev hemskjutsad till hotellet. På söndagen var vi och åt en mysig buffé innan vi åkte hem. Den helgen kommer jag att leva på ett tag.
Men nu är det dags att ta tag i matens frestelser igen och börja leva sunt...tyvärr har det ju inte börjat så bra i veckan med två kebabdagar på raken men jag har iaf gått mina promenader på morgonen...alltid nåt (men tyvärr inte tillräckligt) det är ju bara jag själv som kan göra nåt åt det men jag skulle vilja ha lite hjälp av någon som kan peppa och sparka mig i arschlet ibland när jag börjar släppa taget. Vill ju så gärna få känna känslan av att vara snygg i kroppen!!!