Satt som valförättare igår ifrån 9.00 till 00.20...vilken dag!! Det har hittills aldrig varit så stort valdeltagande i vårt distrikt som det var i år. Vi räknade ut att c :a 75% röstade och det är riktigt bra. Jag blir bara lite nedstämd när man ser hur många 18-åringar som inte tar sig till vallokalen och gör sitt för att påverka, lika glad blir jag när jag träffar på många elever som har gått hos oss som kommer och röstar...bra jobbat.

Häftigt var det att börja sprätta kuverten och få se vartåt det lutade iaf hos oss, men det stämde tyvärr inte med utgången till slut. Jag gillar att sitta därnere vart 4:e år och få vara med om det hela...vi har oftast en helmysig dag...träffar så många människor och har allmänt trevligt. Men när man stänger och går hem känns hela hjärnan som den har gått igenom en mangel, man är helt slut.
Har haft en semesterdag idag och det behövdes för jag har svårt att sova i vanliga fall och det var inget mot inatt, jag tror att jag somnade runt 4 imorse. Vaknade av att Mica hade kommit hit utan att jag märkt nåt och väckte mig med frukost, tur det annars hade jag väl sovit hela dan.
Har en helvetes tandvärk i en tand som jag tappade plomben på för 1 år sen men jag har inte haft råd att gå till tandläkaren. Nu har den börjat värka som satan och jag håller det stånget med Citodon, antibakteriellt medel och pencellin men det verkar som det inte hjälper längre. Har listat mig hos de nya tandläkarna (Thea )som har öppnat här i stan, fick en tid den 25/9 men måste försöka att ändra den så jag hinner få lön först, det kostar ju tyvärr en del att gå dit :-(......
Jag är fortfarande rökfri och fattar inte att det faktiskt är så, trodde aldrig att jag skulle fixa det. Cigaretten har funnits i mitt liv sen jag var runt 10-11 år  och jag fyller 48 nu på onsdag (nu fick jag det sagt lite snyggt också) så det är ju några år man har utsatt sin kropp för det giftet...hoppas bara att man inte har tagit allt för mycket skada av allt skit den här stackars kroppen har fått utstå. Just nu är jag inne i en period av bramående...tycker livet känns rätt skönt, känner mig trygg i det mesta när det gäller mig själv. Sen går jag ju alltid och oroar mig för Mica och hennes framtid men jag har en känsla av det kommer också att falla på plats så småningom. Hon har ett sånt jäklaranamma när hon sätter rätt sida till så med lite stöttning och pushning så tror jag att det ordnar sig.
Tyvärr trodde jag att jag skulle kunna säga till min vän på jobbet att jag har skött mig när det gäller mat o motion i helgen men nu får jag stå där med skammens rodnad och tala om att det inte gick så där väldigt bra men jag har iaf stoppat nu som tur är och imorgon är det promenad 05.30 som gäller igen och svältkur resten av veckan.