Positiva Carina


 


Jag känner att jag är inne i en rätt behaglig period just nu…allting flyter (förutom ekonomin förstås, men det är jag van vid) och jag har fått in en rätt behaglig atmosfär på mitt jobb. Eleverna kommer in för att jobba och inte för att härja o ställa till konflikter, nu känns det roligt att gå till arbetet igen. Jag har varit inne i en rätt lång period när jag har kunnat ge skjortan för att få vara hemma några månader och bara vara liksom men nu känns det som allt har hamnat rätt igen. Vet inte om det är för att jag har börjat tänka på mig själv igen med både mat o motion som gör att jag känner mig mycket positivare till livet…tror i alla fall det.

 
60229-21

Och jag är riktigt GLAD! Har sedan förra året varit riktigt sugen att åka på en ”Hälsokryss” med Birka Paradise men har inte haft de pengarna. Bara resan går på 1390:-  och ska man sen gå på föreläsningar så kostar det 250:- per föreläsning, och det är mer än vad jag har. Nu har min älskade mamma bjudit på resan så i mars åker hon och jag på den. Anna Skipper från ”Du är vad du äter” är en av föreläsarna och jag har verkligen fått mycket tips av henne i programmet. Micaela vägrar att åka båt annars hade hon också blivit medbjuden på resan. Förra gången mamma o jag var på en kryssning hade vi det jättemysigt, det är så sällan vi träffas nu för tiden så man tar verkligen vara på såna här tillfällen. Det känns så underbart för mig att kunna åka på såna resor nuförtiden…förr hade jag alltid vetat hur de hade slutat, för det första hade jag inte kommit ihåg mycket av den och sen hade jag varit dålig en vecka efteråt. Idag vet man att man är lika fräsch när man kommer hem som när man åker, Härligt!

  

Stockolm

ÖRTAGUBBEN
Örtagubben


Igår drog jag o Mica iväg till Stockholm över en dag men för en gångs skull så höll JAG på att försova mig o MICA vaknade och ringde o väckte MIG!!! Det händer bara inte :-) Men vi hade en heldag i  "storstan". Först när vi kom mötte Suzan upp och vi gick o drack kaffe (nu hade hon gått ner i vikt igen och hon har så vackert ansikte som kommer fram när hon är smal) och pratade nån timme och efter att kikat lite på stan så sa vi hej då till Suzan och fortsatte till Odenplan för ett besök till GI-boden. Vi åt en suverän lunch där bestående av dinkel, lax, rödbetsbollar, soyaburgare, parmesandip, hummus och ett suveränt hårt bröd gjort på dinkel. Det märks när man äter så där nyttigt för man står sig hela dan sen, hade man gått till Mc Donalds så hade jag säkert varit hungrig efter ett par timmar igen. Sen besökte vi ett ställe som heter Örtagubben där jag hade velat handla allt som fanns men nöjde mig med att köpa Proteinpulver, linfröolja och psylliumfröskal.  Innan vi åkte hem var det så dags för en fika igen, den här gången med Terese och hennes kille, han var jättetrevlig och lätt att prata med. Terese såg ut att må hemskt bra av att bo i storstan. Efter många om o men var vi på väg hem till vårt kära Västerås igen. Tänk att jag skulle aldrig klara av att flytta tillbaks till Stockholm igen utan njuter för fullt av att få åka hem efter en dag där.

Mica följde med hem och istället för att sjunka ner i soffan började vi flytta om i mina köksskåp så nu är det såå fint.


Nu är jag här och jag fryser

60229-19

  

Jaha då ska man titta in här igen…det var ett tag sedan ska jag säga. Har inte haft någon som helst inspiration att dela med mig några tankar och funderingar på länge känns det som.

 

Det har hunnit bli nytt år sedan sist och jag hoppas att jag lyckas fylla det här året med meningsfulla saker…behöver nog ta hand om mig själv lite mer än jag har gjort ett tag nu. I julas gick det inte så bra med vare sig vikten eller rökningen, gick upp 4kg och rökte som en borstbindare. Jag kan ju inte påstå att jag känner mig så där jättenöjd med mig själv när jag tänker tillbaka. Men nu har jag lagt det där bakom mig och tagit nya tag. Maten börjar funka som den ska igen och ciggen är borta så nu är det bara det här med motionen som är kvar. Jag har inte kunnat promenera på flera månader, jag drog på mig en hälsporre som gör något helvetiskt ont. Var i väg förra veckan och hämtade ut inlägg till skorna som jag ska använda tills det är läkt. Problemet är att de passar ju enbart till mina träningsskor och det är ju inte direkt väder för såna nu…men det löser sig nog. Nästa vecka ska jag o en kompis till Friskis & Svettis och testa ett gympapass där….känns det bra ska jag nog köpa kort (beror ju på priset förstås) och gå några gånger i veckan. Det är ju alldeles här i närheten så det blir lite lättare att ta sig dit än till gymmet. Jag känner att jag inte mår bra när jag inte får röra på mig.

 

Här på jobbet är det väl som det brukar, man går o ser fram emot sportlovet så man får vila från eleverna och de får vila ifrån oss, skönt för alla parter.

 

Jaha så har min dotter flyttat ÄNDA bort till andra änden av stan….hur långt som helst ju….närå, det känns jättebra både för henne o mig. Hon tycker äntligen att hon har flyttat hemifrån och jag tycker det är urmysigt att åka o hälsa på. Lägenheten är kanonfin och det är skönt för henne att ha fått lite större yta att röra sig på, det var ju lite litet i gamla

lägenheten J

Förra helgen hade jag min kära mor på besök, det var ett tag sen sist…hon har haft en del sjukt i sin familj med både hund o gubbe men till slut kom hon. På lördagen åt vi Pitepalt, mums!!! det har blivit lite av tradition att vi äter det när hon är här.

 

I helgen ska vi åka till Stockholm över dagen och göra ett besök i GI-boden på Odenplan och vi ska även leta oss fram till något som heter Örtagubben där de har en massa nyttigheter.

 

Förresten fick jag något av en smärre chock igår, 10 min innan jag skulle gå från jobbet öppnas dörren och vaktmästaren kommer och talar om att jag har besök och när jag tittar upp står min bror från Göteborg där…gissa om jag blev glad J Han var på ett företagsbesök här och skulle vidare till Örebro men tyckte att han ville titta in o säga hej först. Vi åkte sen upp och träffade Micaela på stan och sen gick vi till Rost o drack kaffe…Jag blev verkligen jätteglad att han kom även om det inte blev så lång tid, han skulle ju vidare och det var ju inte världens bästa väglag.


Usch vad jag fryser *brrrr*

 


Måttligheten har segrat

60229-18

Jag har läst en väns blogg och upptäcker att det här med att vara sockerberoende drabbar en när man minst anar det. Jag har ju varit sjuk nu i omgångar och tappat det mesta vad heter sunt leverne. Vet inte hur mycket onyttigheter som har slunkit in i monstergapet. Jag har alltid skrutit om att kunna ta en liten bit choklad och sen är jag nöjd men det stadiet har snabbt gått över. Som exempelvis häromdan när jag hade varit uppe hos min dotter och efter en nyttig dag med bra mat så gjorde hon lite godis med ett par bananer, nötter och bär...jättegott o nyttigt men jag hann bara komma hem och sätta mig i soffan så kom jag på att jag hade en Mintkrokant kaka låg i skafferiet ( varför i hela friden köpte jag den?) och jag ljuger inte om jag säger att det tog MAX 2 min att käka upp den. Nu har jag tack o lov stoppat och vi har kommit igång med våra morgonpromenader igen och det ska bara bli nyttigheter på matsedeln igen. På fredag ska jag och en kompis iväg på en hälsoombudsträff där det blir både stavgång o Linedance så jag måste ju vara i lite form till dess, som tur är har inte konditionen lagt sig helt. Jag är i alla fall rökfri än så jag njuter av det i stora lass så får man kämpa vidare med resten av hälsan en bit i taget.
Jag tittade på "Du är vad du äter" men Bert Carlsson häromdan och fastnade för en kanongod morgondrink som jag gör varje morgon.

1 flaska morotsjuice
1 banan
Psylliumfrön (en näve)
1 msk fiskleverolja

Jag blandar även i lite melon eller avocado eller vad jag har hemma just då och sen mixar jag allt till en drink, blir det för tjockt brukar jag slå på havremjölk tills jag får konsistensen jag vill ha.
SUPERGOTT!!!

Tänkte skaffa mig en råsaftcentrifug så jag kan göra lite grönsaksdrinkar på morgonen och på det viset få i sig dagsbehovet av grönsaker, för ibland får jag inte i mig så mycket som jag vill genom maten.

Nu är det dags för nya tuffa tag!!!!

Måttligheten har förlorat

Jag har läst en väns blogg och upptäcker att det här med att vara sockerberoende drabbar en när man minst anar det. Jag har ju varit sjuk nu i omgångar och tappat det mesta vad heter sunt leverne. Vet inte hur mycket onyttigheter som har slunkit in i monstergapet. Jag har alltid skrutit om att kunna ta en liten bit choklad och sen är jag nöjd men det stadiet har snabbt gått över. Som exempelvis häromdan när jag hade varit uppe hos min dotter och efter en nyttig dag med bra mat så gjorde hon lite godis med ett par bananer, nötter och bär...jättegott o nyttigt men jag hann bara komma hem och sätta mig i soffan så kom jag på att jag hade en Mintkrokant kaka låg i skafferiet ( varför i hela friden köpte jag den?) och jag ljuger inte om jag säger att det tog MAX 2 min att käka upp den. Nu har jag tack o lov stoppat och vi har kommit igång med våra morgonpromenader igen och det ska bara bli nyttigheter på matsedeln igen. På fredag ska jag och en kompis iväg på en hälsoombudsträff där det blir både stavgång o Linedance så jag måste ju vara i lite form till dess, som tur är har inte konditionen lagt sig helt. Jag är i alla fall rökfri än så jag njuter av det i stora lass så får man kämpa vidare med resten av hälsan en bit i taget.
Jag tittade på "Du är vad du äter" men Bert Carlsson häromdan och fastnade för en kanongod morgondrink som jag gör varje morgon.

1 flaska morotsjuice
1 banan
Psylliumfrön (en näve)
1 msk fiskleverolja

Jag blandar även i lite melon eller avocado eller vad jag har hemma just då och sen mixar jag allt till en drink, blir det för tjockt brukar jag slå på havremjölk tills jag får konsistensen jag vill ha.
SUPERGOTT!!!

Tänkte skaffa mig en råsaftcentrifug så jag kan göra lite grönsaksdrinkar på morgonen och på det viset få i sig dagsbehovet av grönsaker, för ibland får jag inte i mig så mycket som jag vill genom maten.

Nu är det dags för nya tuffa tag!!!!

Sjuk igen!!!

Nu har jag lyckats jobba i fyra dagar innan jag blev sjuk igen....tröttsamt. Jag som aldrig är sjuk annars. Den här gången är det inte tanden som spökar utan jag har ont i hela min stackars kropp, känns som influensasymtom, plus att mina äggledare känns som dom är på väg ut....ajajaj. Men jag hoppas att det ger sig för jag har inte lust att spendera ännu en helg i sjuksängen.
Känner mig lite låg för tillfället....går och oroar mig för hur jag ska få det att gå ihop den här månaden med pengar....själv har jag mat o så men jag har ju mina små kissar att utfodra också och som vanligt när det är trångt med pengar tar allt slut, men det löser sig väl...det brukar ha en förmåga att göra det.
Jag säger som jag brukar att man får vara tacksam för det man har och inte tvärtom, men tyyvärr funkar det inte alltid.
Nu går jag och ser fram emot när Micaela ska få flytta in i sin nya lägenhet, ska bli så skönt för henne att få lite utrymme att röra sig på efter at ha bott sin lilla etta där man inte kan stå två stycken i köket utan att krocka. Jag tror att det här är bra för hennes mående också...att få något nytt att engagera sig i och att komma lite längre från mig än hon är idag. 
Jag ligger o tänker en del när jag är sjuk och nu känner jag för att riktigt sätta igång med träningen och vettig mat och promenader och det är bra när jag börjar känna den här riktiga motivationen igen för det har varit lite si och så med den ett tag. Men det ska bli bli andra bullar när jag orkar stå på benen igen.
Nu ska jag  lägga mig i soffan sätta på min bästa kompis när jag är sjuk (tv:n alltså) och här täånker jag ligga resten av dagen

Tandvärk

Så har det varit helg igen men en helg jag aldrig mer vill uppleva. Från kl 18 i fredags till idag måndag har jag legat i min soffa med en tandvärk som måste vara djävulens verk, har aldrig upplevt en sån smärta, inte ens när jag födde barn. Jag vet att man inte kan dö av tandvärk men jag trodde mitt hjärta skulle stanna av smärttopparna natten mellan fredag o lördag...huvaligen!!! Ett rör Citodon och ett rör Treo och en halv pencillinkur har gått åt på 3 dagar...bra kost måste jag säga. Har som tur är  även fått i mig ett par liter fil också. Men hade inte Micaela funnits hade det inte blivit något mer. Hon har sett till att jag har fått i mig lite fast föda också när jag kom så långt att jag kunde börja tugga utan att svimma av smärtan. Nu har pencillinet börjat verka så att nu känns det lite bättre och på torsdag ska jag till tandläkaren så dom får dra den lilla elakingen. Många har kommentarer om att man måste gå i tid till tandläkaren och det är väl bra tänkt för folk med normal inkomst men det har inte jag tyvärr. För ett par år sen ställde min mamma upp med pengar så jag fick fixa det som var då men tyvärr så är mina tänder rätt kassa efter mina år som missbrukare att det flyger nya plomber hela tiden och har man inte råd att ta det direkt så går det så här tyvärr. Kan inte för mitt liv förstå varför inte tänderna ska kunna gå på den vanliga sjukförsäkringen, jag kommer att rösta direkt på ett parti som har det i sitt valtal. 
Ska iväg till Tärna Folkhögskola på onsdag på en dag med hälsoombuden och jag undrar hur det ska gå efter att ha legat pall så länge och inte har en gnutta kondition kvar. Men jag får göra så gott det går och inte ta i alltför mycket. Ska i alla fall bli jättekul, ser fram emot att få tillbringa en dag på min favoritskola....gick ju min It-pedagog utbildning där och trivdes som fisken i vattnet.
Nu ska jag försöka ge mig ut på en promenad eftersom febern har lagt sig 

Hur härligt kan det bli?

Kom hem häromdan, trött, tandvärk och allmänt gnällig och vad vad får jag för upplevelse när jag kliver in hemma?....jo, min helt underbara och jag menar verkligen underbara dotter har städat, bakat, lagat mat och till och med tvättat all min tvätt, snacka om att jag gjorde stora ögon och bara njöt av den underbara känslan av hemtrevnad. Mitt samvete gjorde sig gällande för strax innan (hon mötte mig vid affären efter jobbet) på vägen hem sa jag till henne att jag ville vara själv på kvällen då vi har umgåtts rätt mycket o tätt senaste tiden eftersom dom håller på o lagar hennes avlopp hemma och hon har mer eller mindre bott hos mig ett tag. Samtidigt kände jag verkligen så just när jag sa det men allting bara rann av mig när jag kände all omtanke hon hade lagt ner för att jag skulle trivas när jag kom hem. Då kan jag tänka på alla dom som har barn som dom knappt träffar för att alla har sina egna liv och då känner jag hur priviligerad jag är. Jag har ingen man, nej det är klart men jag saknar det bara ibland...jag har inte mycket pengar, nejvisst men jag har det jag behöver egentligen....jag har snart ingen bil, nejvisst men jag har två friska ben och en cykel, det får väl räcka....jag har ett jobb att gå till varje dag som jag till och med trivs med, och det bästa av allt är att jag har den finaste dotter man kan få ....så livet är trots allt bra med mina mått mätt.
Har varit på bokmässan i Göteborg i  helgen och fått lyxat till det med att bo på hotell i 2 nätter på mitt arbetes bekostnad, det var super ska jag säga. Minibar (ajaj för mig iofs) rena lakan varje natt och för att inte tala om hotellfrukosten MUMS!!!. Bokmässan var hur bra som helst, mycket bra författare att lyssna på men snacka om att jag var utmattad på kvällen när jag kom tillbaka till hotellet....såååå mycket folk.
På lördagen kom Micaela ner och vi sprang på stan hela dan och på kvällen blev vi hämtade av min bror som bor i nyköpt villa på Hisingen med sin nya familj Sylvie, Anton 8 år och Annie 3 veckor. Suveränt hem...så stilrent och snyggt så det var otroligt. Sylvie visade sig vara en varm och mysig tjej och Mica blev helt frälst i Anton och blev invigd i Pokemons värld. Hon sov kvar där och jag blev hemskjutsad till hotellet. På söndagen var vi och åt en mysig buffé innan vi åkte hem. Den helgen kommer jag att leva på ett tag.
Men nu är det dags att ta tag i matens frestelser igen och börja leva sunt...tyvärr har det ju inte börjat så bra i veckan med två kebabdagar på raken men jag har iaf gått mina promenader på morgonen...alltid nåt (men tyvärr inte tillräckligt) det är ju bara jag själv som kan göra nåt åt det men jag skulle vilja ha lite hjälp av någon som kan peppa och sparka mig i arschlet ibland när jag börjar släppa taget. Vill ju så gärna få känna känslan av att vara snygg i kroppen!!!

Hipp Hipp Hurra

Jaha då kan man lägga ytterligare 1 år till sin levnadsbana, vet inte riktigt hur jag känner inför det. Det som är tyngst är att visst fyller jag 48 idag , det vet jag ju men när jag inte känner att kostymen passar riktigt blir det jobbigt. Dom säger inom terapin att har man börjat använda sig av droger i tidig ålder så stannar man oftast i ålder så man hänger inte med sin cykel riktigt och det tror jag stämmer. Jag känner att jag har inte riktigt den mognad som man borde ha vid 48 års ålder  så därför trivs jag nästan bäst i sällskap med dom som är 7-8 år yngre än mig själv, jag kommer också bra överens med ungdomar i 20-30 års ålder.
Nu är det ju inte så att jag direkt lider av att ha ett yngre sinnelag men jag kan känna mig lite avundsjuk ibland på dom i min ålder som oftast har stor familj, stadig inkomst, villa och bil och åker utomlands flera gånger per år och själv har jag iofs min familj men urtaskig inkomst, bor i en tvåa och om 1 mån inte heller nån bil. Samtidigt så vet jag att dom inte alltid är lyckligare för det.
Men hur det nu än är så tänker jag ha en trevlig födelsedag även om jag inte ska ha nåt storkalas direkt.
Om 2 dagar åker jag till Göteborg på Bokmässan och ska bo på hotell i 2 nätter så det får jag väl se som min födelsedagspresent.

Val Val Val

Satt som valförättare igår ifrån 9.00 till 00.20...vilken dag!! Det har hittills aldrig varit så stort valdeltagande i vårt distrikt som det var i år. Vi räknade ut att c :a 75% röstade och det är riktigt bra. Jag blir bara lite nedstämd när man ser hur många 18-åringar som inte tar sig till vallokalen och gör sitt för att påverka, lika glad blir jag när jag träffar på många elever som har gått hos oss som kommer och röstar...bra jobbat.

Häftigt var det att börja sprätta kuverten och få se vartåt det lutade iaf hos oss, men det stämde tyvärr inte med utgången till slut. Jag gillar att sitta därnere vart 4:e år och få vara med om det hela...vi har oftast en helmysig dag...träffar så många människor och har allmänt trevligt. Men när man stänger och går hem känns hela hjärnan som den har gått igenom en mangel, man är helt slut.
Har haft en semesterdag idag och det behövdes för jag har svårt att sova i vanliga fall och det var inget mot inatt, jag tror att jag somnade runt 4 imorse. Vaknade av att Mica hade kommit hit utan att jag märkt nåt och väckte mig med frukost, tur det annars hade jag väl sovit hela dan.
Har en helvetes tandvärk i en tand som jag tappade plomben på för 1 år sen men jag har inte haft råd att gå till tandläkaren. Nu har den börjat värka som satan och jag håller det stånget med Citodon, antibakteriellt medel och pencellin men det verkar som det inte hjälper längre. Har listat mig hos de nya tandläkarna (
Thea )som har öppnat här i stan, fick en tid den 25/9 men måste försöka att ändra den så jag hinner få lön först, det kostar ju tyvärr en del att gå dit :-(......
Jag är fortfarande rökfri och fattar inte att det faktiskt är så, trodde aldrig att jag skulle fixa det. Cigaretten har funnits i mitt liv sen jag var runt 10-11 år  och jag fyller 48 nu på onsdag (nu fick jag det sagt lite snyggt också) så det är ju några år man har utsatt sin kropp för det giftet...hoppas bara att man inte har tagit allt för mycket skada av allt skit den här stackars kroppen har fått utstå. Just nu är jag inne i en period av bramående...tycker livet känns rätt skönt, känner mig trygg i det mesta när det gäller mig själv. Sen går jag ju alltid och oroar mig för Mica och hennes framtid men jag har en känsla av det kommer också att falla på plats så småningom. Hon har ett sånt jäklaranamma när hon sätter rätt sida till så med lite stöttning och pushning så tror jag att det ordnar sig.
Tyvärr trodde jag att jag skulle kunna säga till min vän på jobbet att jag har skött mig när det gäller mat o motion i helgen men nu får jag stå där med skammens rodnad och tala om att det inte gick så där väldigt bra men jag har iaf stoppat nu som tur är och imorgon är det promenad 05.30 som gäller igen och svältkur resten av veckan.

Hälsoprofet, jag???

Jag börjar bli rädd för mig själv...jag som aldrig har ansetts som speciellt hälsosam i mitt liv har helt plötsligt börjat tänka helt annorlunda när det gäller mat o motion. För 7 1/2 år sedan var jag nere i spritens träsk och hade nästan supit bort både barn och hem....arbete hade jag inte haft på flera år och sista veckorna av det livet bodde jag med en annan alkoholist i en röd Volvo nere i hamnen. Baksätet var min säng och toaletten på macken var mitt badrum där jag smet in på mornarna för att kunna tvätta mig och borsta mina tänder. Kan inte fatta att det är mig själv jag pratar om, känns som om det är någon av a-lagarna på stan. Det var ju inte jag förstås utan jag var a-lagaren i hamnen...stor skillnad?????
Ända sen jag var 12 år har jag misshandlat min kropp med droger av alla slag, först var det thinner o trasor som gällde sen avancerade jag till pipor och så småningom hittade jag MIN drog, sprutor fyllda med amfetamin och vatten och då var jag inte mer än runt 16 år och hade flyttat hemifrån... Gästspelade på LSD banan en period också, stackars min mamma, hon visste aldrig vad som skulle vänta henne.
hade då också hunnit med att sitta häktad i Nora för att ha stulit 2 bilar med ett gäng andra äldre narkomaner, mamma har berättat att det polisen hittade i skuffen på en av bilarna var dynamit och porrfilmer vi skulle åka till Norge o sälja men på grund av att ingen av oss hade sovit på flera veckor gick det helt fel....IDIOTER, vad kan man annat säga Tack o lov kom jag från narkotikan  med mammas hjälp.
Men eftersom narkotikan försvann var jag ju tvungen att skaffa andra kickar och då kom spriten ordentligt in mitt liv och den har stannat fram till för 7 år sen. Min dotter har haft ett skitliv rent ut sagt men som sagt jag gör mitt bästa idag. Därför är det så ofattbart att jag idag sitter här, spritfri, rökfri och nyblivet hälsoombud på ett jobb som jag älskar . Dessutom har jag en väldigt tät relation med min älskade dotter, det hade kunnat vara så annorlunda om jag inte hade tagit ett beslut att förändra hela mitt liv.

Det är bara det att jag är rädd att bli för "duktig" så att man blir en plåga för andra att lyssna på.
Jag tänker iaf försöka vara stolt över det jag har åstadkommit och klappa mig på axeln då o då                      

Förstörelse

Tänk vad det är synd att en del måste sabba saker så fort dom kan. Idag när jag kom till jobbet så hade några roat sig  i helgen med att lyckas slita ner vår enorma väggklocka som sitter på husväggen så det låg glassplitter på hela skolgården. Varje helg som jag går förbi så ser jag stora gäng som har samlats här på skolgården och det är väl ok att de har någonstans att träffas på kvällarna men varför sabba det med att kasta ölburkar, smasha fönster, riva ner stuprännor, elda m.m. Det kommer att sluta med att hela skolan kommer att inhägnas så att de inte alls kan vara här. Det kostar otroliga pengar att fixa allt efter en helg som skulle kunna läggas på annat som kom eleverna till godo. Nu menar inte jag att det behöver vara våra elever, det är säkert andra med men jag vet ju vilka jag ser på mina promenader. Föräldrarna skulle behöva få reda på vad deras barn gör på kvällarna eller man ska kanske säga ta reda på.
.
Jag hade min dotter hemma i morse på grund av att hon hade stopp i avloppen hemma så hon sov hos mig inatt. Hon var helt borta för omvärlden imorse så jag fick gå själv på min morgonrunda och jag fick ha en liten rond med "slöfocken" i ena ringhörnan och "hurtbullen" i den andra men som tur var så vann "hurbullen" överlägset även denna morgon.
Idag har det varit en sån där rörig o stökig dag....vissa dagar är bara så här på jobbet....elverna kör på i hundra knyck och har glömt hur man pratar med varann...man SKRIKER!! när man vill nåt. Det knuffas o buffas och när man ska ta sig fram i korridorerna så får man hålla armarna högt o plöja...*suck*.
Jag har ringt o bråkat om min dator idag igen, servicefirman har haft den inne på lagning i 1 1/2 mån så nu börjar jag tröttna men nu skulle de komma ikväll tack o lov, nu hoppas jag att den är fixad.
Usch vad gnälligt det blev men ibland är det så

Griniga gamla gubbar

                                                        60229-17

Tänk att en del inte funderar över sina yrkesval mer så att de kanske hamnar på rätt plats istället för att avsky det jobb de har som vissa verkar göra. Råkade ut för ett par postbud som skulle hit till jobbet idag för att hämta upp ett par datorer som skulle vidare till annan instans. Då jag hade datainformation för våra nya sjuor så hade jag naturligtvis stängt av min mobiltelefon vilket är en självklarhet anser jag och plötsligt ringer min fasta telefon och talar om att två jeppar står på exp och ska hämta datorerna. Då upplyser jag om att jag är upptagen och inte kan ta emot dem för tillfället vilket resulterar i att dom efter att ha varit allmänt otrevliga inne på exp kommer o bankar på min dörr och talar om att dom minsann ska hämta datorerna nu när dom är här, jag talar då om för dem att jag har lektion och att dom får komma tillbaka när jag har tid. - Vi har faktiskt ringt säger han då....-ja men eftersom jag inte svarade borde ni ha insett att jag inte var anträffbar just då sa jag. Då svarar han nåt riktigt otrevligt tillbaka och jag säger tack o hej och stänger igen dörren. Jäkla idiot känner jag inom mig...bakom mig sitter ett gäng 13-åringar och undrar vad det handlade om så det är bara för mig att le och fortsätta informationen. Morr!!!!Såna gånger är jag tacksam att man faktiskt trivs med sitt arbete och tycker om sina elever…tänk om vi skulle gå o fräsa och vara otrevliga bara för att vi vantrivdes. Jag har fortfarande problem med min skönhetssömn...förstår inte varför mina ångestattacker (som jag tror att det är) kommer så fort jag släcker lampan och ska sova. Det konstiga är att jag får höra på jobbet hur oförskämt pigg jag ser ut nu förtiden, då kan man ju verkligen undra hur man såg ut förut. *skratt* Skämt åsido så känner jag hur bra promenaderna är för min hälsa och särskilt nu när man kommer ut och det är svalt o friskt i luften på morgonen. Har börjat ta promenixen i samband med att jag går till jobbet och det är så skönt att sätta sig o äta sin medhavda frukost innan dagen börjar med allt vad det innebär. Blev riktigt glad idag då en av mina vänner här på jobbet talade om hur mycket hon tyckte om mig….sånt värmer. 

Sömnlös

                                     60229-16




Usch, har hamnat i en urjobbig situation...kan inte sova på nätterna. Jag har varit sån att jag har älskat att krypa ner mellan lakanen och läsa min bok tills sömnen har överfallit mig vilket inte har tagit lång tid.. Nu känner jag ren panik inför att gå o lägga mig, det känns som riktiga ångestattacker inuti. Jag blir yr, får en känsla av att jag faller, hjärtklappning och nån konstig metallisk smak i munnen. Det här upplever jag varenda kväll och jag håller på att bli knäpp känns det som. När jag kommer till jobbet har jag oftast sovit som mest 3-4 tim på natten. Saken blir inte bättre av att jag har en tokig gubbe som bor under mig som börjar köra radio på absolut den högsta nivå han kan från allt mellan kl 23 till kl 01 på natten  och om jag mot förmodan skulle ha somnat så vaknar jag med besked och sen är det ännu svårare att somna.
Pratade med en idag som trodde att det kunde bero på förändringarna jag har gjort i mitt liv  sista halvåret, slutat röka, börjat motionera, bytt ut all fet mat mot hälsosam m.m men det verkar lite knasigt tycker jag eftersom det ändå bara är positiva förändringar. Jag har i alla fall kontaktat min husläkare för att höra vad hon har att säga. Ska se om jag kanske kan få några svaga insomningstabletter för att kanske bryta det här mönstret.
Men det är tur att det har varit 2 bra veckor med våra elever på jobbet, håller på att dela ut bibliotekskort och lösen till datorerna till våra sjuor och hittills har det bara varit mysiga elever plus att flera stycken gamla elever som var urstökiga förra året verkar ha mognat till under sommaren...skönt! Sen tycker jag så mycket om flera av mina arbetskamrater att även om jag känner mig trött och ur humör när jag kommer så vet jag att jag kommer att skratta och må bra senare under dagen tack vare dom.

Nu har min skatt kommit hem från London välbehållen...tur för henne det!!. Hon hade haft jättekul men stressigt i 3 dagar och det förstår jag när man bestämmer sig för att gå genom hela London istället för att ta buss o tunnelbana, men bra för figuren i alla fall.
Jag fick två urläckra muggar i form av en svart och en vit katt  av henne och dom tronar nu mitt på köksbordet. Jag är hur avundsjuk som helst...jag vill också åka dit igen men det finns varken tid eller pengar tyvärr. Men det var kul att Mica fick återuppleva sitt favvoland eftersom hon bara var 7-8 år förra gången vi var där och inte minns speciellt mycket av det.

Nu ska jag klä mig för att gå ut en kvällspromenad


Tillbaka i selen

Jaha då har man slavat första veckan efter en helt underbar semester. Jag måste säga att jag hade ren ångest i söndags när jag visste att jag skulle börja jobba igen...VILLE INTE!!!. Det är första året jag känner sån ångest inför det sen jag började där. Det kan ju kanske bero på det fina vädret som håller i sig, jag vet inte. Men det är alltid så roligt att träffa sin underbara arbetskamrater igen så den hemska känslan gick över rätt snart. Nu börjar jag se fram emot när verksamheten drar igång med alla nya elever och även kul att återse många av dom gamla, det brukar kunna hända en del under ett sommarlov mognadsmässigt.
Det har varit så mycket att göra den här veckan så den har gått snabbt som bara attan och nu sitter jag här på fredan och känner lyckan över att det är fredagskväll efter en hektisk vecka igen....det känner man ju aldrig av när man är ledig.
Fick ett mail av en vän idag och fick veta att deras underbara hem höll på att brinna ner på grund av att blixten slagit ner på tomten under sommaren, tur att deras grannar ryckte ut och räddade situationen. Även jag hade blivit bestört då jag känner det lite som hemma där  efter att ha varit djurvakt därute en del. Jag vill inte ens tänka tanken på katastrofen för deras del om deras själ o hjärta förintats. Som tur var gick allt bra och man får ju vara tacksam för att inte hästarna var hemma då jag fattade det som att en del av hästhagen strukit med.
Hon och jag ska kanske ta över som hälsoombud på jobbet i år, jag hoppas hon har bestämt sig för det för det skulle verkligen vara roligt tycker jag. Men det lät som att hon ville så jag håller tummarna :-)
Har inte riktigt vant mig vid mitt nya hälsosamma jag än, tycker fortfarande att jag känner mig som den där förslöade, lata, rökande och godisätande individen jag var för bara ett halvår sen men det är ju faktiskt inte så. Jag går 1 tim varje morgon, slutade röka för ett halvår sen, äter inget godis, tänker på vad jag stoppar i munnen i matväg och dessutom går jag på gymet när jag hinner, (börjar låta som en riktig nörd) så jag får nog se mig som hälsosam.
Nu ska jag titta på Cast Away med Tom Hanks så jag får skratta lite, den är verkligen skitbra.

Min viktkurva


Sommar, Gotland o flugor

60229-15


Jaha då är man tillbaka efter en månads uppehåll här på bloggen. Jag har haft en så underbar sommar att det känns  som om jag aldrig vill att den ska ta slut men allt har ju tyvärr ett slut och jag börjar jobba på måndag igen. Jag har gjort bara precis vad jag har känt för den här sommaren, varit ute o utforskat lite runt omkring Västmanland, bl a Ängsö Slott där jag, min dotter och några till hade en helt underbar dag. Vi var även ute på Tidö Slott och gick på Leksaksmuseét en dag och det var också mysigt. Förra veckan kom jag o Mica hem från Fårösund på Gotland där mina föräldrar bor och vi kunde inte ha haft det bättre.... (enda smolket var att det var så inihelsike med småflugor överallt...irriterande ska jag säga!)
 Strålande sol, promenader, cykling,  badställen som känns som om man vore utomlands, raukar, fästningar och sköna kvällar tillsammans med mamma o Lennart...kan man ha det bättre..tror inte det. Dom är också så otroligt gästfria när man är där...dom bjuder på all mat, vi har fri tillgång till bil m.m ingenting är liksom omöjligt. Vi har ju varit där förr om åren också men jag tror inte att vi nån gång har sett så mycket som den här sommaren. Vi var även ute på en ö som ägs av fotografen som filmar reklamerna för Dressman äger och där besökte vi ett hotell som var hans som var helt annorlunda än något hotell jag sett förut. Nästan allt var i rostfritt och såg vid första anblicken väldigt kalt och sterilt ut men när man gick in o tittade så var allt helt perfekt...svårt att förklara. Vi var också uppe på en stor racerbana där vi trodde att vi kommit in på själva banan när vi skulle leta oss fram till en vän till mamma som skötte stället så det blev lite halvsvettigt ett tag.  Som sagt så var det helt perfekt hela veckan. Skönt i alla fall att ha den här veckan hemma innan allvaret börjar igen.
Jag är fortarande rökfri och på tisdag har jag klarat det ett halvår...hurra för mig *ler*
Jag har faktiskt klarat den här sommaren utan att gå upp i vikt för en gångs skull...men det beror ju på att vi har rört på oss mer eller mindre varje dag och ätit rätt vettigt i det stora hela.
Nu börjar mina ögon gå i kors så nu är det natti natti
(Nu blir väl Mica glad när jag äntligen har uppdaterat bloggen så nu kanske man slipper höra det på ett tag)

Datorstrul ,Vattendrag under galoscherna

60229-11

Jaha så var jag här igen då och vet väl inte riktigt vad jag ska skriva. Men det har varit en strulig tid när det gäller mitt nya hempc köp. Dom ringde från firman förra tisdagen och talade om att dom skulle leverera min nya dator på onsdagen efter mellan 17-22 (snacka om att binda upp en ) så jag fick ringa Micas kompis och tala om att jag inte kunde följa med ner på Vattendraget (vår lilla gatufest) och sjunga allsång som jag hade lovat så Mica och hon fick gå själva. Var hemma tjugo över fyra och sen började väntans tider, när kl var elva på kvällen hade fortfarande ingen dykt upp så det var bara att gå o lägga sig. Gissa om jag var förbaskad .-(  Så dagen efter började jag att ringa och försöka få tag på någon som kunde tala om vad som hänt men döm om min förvåning när jag fick veta att på grund av säkerheten så kunde dom inte lämna ut nåt tel nr till någon utan jag skulle bara avvakta till dom hörde av sig igen, för att göra en lång historia kort så dök dom upp nästan en vecka senare efter att jag hade rört upp hus o helvete och dom hade fortfarande ingen förklaring till vad som hänt...men men. nu har jag iaf fått den och jag kan lova att det var ingen lätt match att få ihop alla delar och jag anser ändå mig själv som rätt tekniskt lagd. Jag fick ringa en kompis på jobbet för att få det att fungera och jag ska säga att jag inte är helt nöjd men det räknas kanske som ett lyxproblem.

I alla fall så var jag o Micaela på Vattendraget i lördags och hade en riktigt mysig kväll trots att vi mer eller mindre var luspanka....vi skramlade ihop det vi hade så vi kunde köpa en kopp kaffe och en korv med bröd (till mig, bröd till mica) och sen satt vi o lyssnade på musik i solen o njöt. Det finns så mycket roligt folk att titta på och kvällen gick fort så vi cyklade väl hem vid elva....skulle ju upp o jobba dan efter.
I söndags hade jag tänkt städa o tvätta men eftersom vädret var fint så tog vi vårt pick o pack och åkte ut till Lövudden och solade istället, det var mycket trevligare. Mindre trevligt var det på kvällen när jag insåg att jag bränt upp mig så jag såg ut som en gris i fejset, men är huvudet dumt får ju kroppen lida sägs det ju.

Imorse var det trist när jag insåg att jag fick ta min morgonpromenad själv eftersom Mica sov över hos en kompis och först kom den lilla slöa djävulen på axeln och sa åt mig att hoppa över det idag men jag knuffade ner honom och klev upp och hoppade i promenadstassen och gick vår vanliga 45 min promix på på 36 min....skönt!!  vi har nu gått den här promenaden i 2 veckor varje morgon och det känns kanonbra. Nu sitter jag på jobbet och borde sätta fart med arbetet  men har ingen större arbetslust känns det som.
Har ingenting att göra nu på midsommar heller och de pengar jag har kvar är vikta åt katterna så det blir ingen direkt midsommarmat  heller  men tack o lov är  det snart löning…man borde ju kunna ha fått det till midsommar tycker man men man ska väl härdas här i livet antar jag.
Imorgon på midsommarafton fyller min kära mor år så jag får ringa o sjunga för henne på morgonkvisten.

Solsken, student och en massa Västeråsare

60229-10

Det är tur att man har dagar när allt känns ljusare också för vad hemskt det skulle kännas att alltid må som jag gjode häromdagen. Tog ut lite komptid idag och åkte upp på stan och tittade på när studenterna åkte kortege uppe på stan. Strålande sol och proppfullt med folk och ett gäng saliga studenter...härligt! Men jag kan också bli beklämd när jag såg några ungdomar som hängde över sin vagn och var kanonfulla, dom kommer nog inte att må så kul när dom är bakfulla redan ikväll och tråkigt också att kanske inte minnas det som ändå ska vara en milstolpe i livet. Min dotter tog studenten för 4 år sedan och jag kommer ihåg hur det kändes i mitt stolta mammahjärta när hon kom ut på trappen på Rudbeck, jag tror nästan att jag var lyckligare än henne. Stressen kvällen innan som blev när jag som vanligt skulle krångla till allt och hade bestämt att det skulle serveras en massa små snittar med tillbehör. Mamma hade kommit över från Gotland och hade inte hon varit där så vet jag inte hur vi skulle ha hunnit, såna gånger blir hon lugnet själv och det kan jag ju säga att det var INTE jag. Det samlades en massa släkt o vänner i vår lilla tvåa och döm om vår förvåning när två av mina härliga arbetskamrater även dök upp på sin kafferast...Mica blev verkligen jätteglad. Hur motsträvig hon än var från början till studenten med allt vad det innebär så tror jag att hon inte ångrar en sekund av den dagen.
Imorgon ska vi gå på ett jätteloppis på Lögarängen utomhus...det är c.a 500 utställare från hela Europa som ska dit, ska verkligen bli skitkul...jag älskar Loppis.
Igår hade jag 4 mån som ickerökare och imorgon har jag 7 nyktra år bakom mig plus att min dotter fick en trevlig överraskning idag så just nu känns livet rätt härligt måste jag säga.

Nu väntar en blomkålsgratäng på att bli uppäten.

Deppig

Usch vad jag är trött på min livssituation för tillfället, jag känner mig så jäkla trött på att alltid behöva tänka på varenda öre jag spenderar. På jobbet åker folk o käkar lunch ute med jämna mellanrum och det känns så surt att alltid få komma med kommentaren "jag har inte råd" och jag märker att dom börjar tröttna på att fråga eftersom jag alltid säger nej. Jag slutade röka för att jag skulle få en bättre ekonomi men det spelar ju ingen roll när man inte har någon ekonomi att prata om. Jag försöker att tänka positivt och vara tacksam för vad jag har men det funkar tyvärr inte jämnt. Försöker att vara glad för att jag har gått ner nästan 7 kilo tack vare nyttig mat och motion men det blir så jobbigt när den nyttiga maten kostar mycket mer än t ex ett paket korv o makaroner. Till slut tappar man väl sugen på grund av det. Tyvärr har jag ju ingen att skylla på heller för jag har ju tyvärr ställt till det själv under mina 25 år som alkoholist och det får jag betala surt för idag. Nån gång kommer det ju att lätta men det känns så långt bort just nu. Hade inte min mamma o hennes man hjälpt mig hade det gått käpprätt åt skogen för längesen. Tur att jag har så lång nykterhet idag för hade det varit förr så hade jag gått ut o druckit på grund av mitt deppiga tillstånd för tillfället.
Har gjort upp en budget för den här månaden och som det ser ut nu har jag c:a 20:- om dan att leva på....livet är toppen!!!!  Det värsta är ju att det är så här det ser ut länge framöver.

Jag får ju iaf vara glad att jag har mitt arbete att gå till för jag blir så ledsen när jag tänker på min dotter som är arbetslös och som börjar få slut på aktiviteter att fylla sina dagar med.

Lika bra jag slutar skriva nu för det här är ingen läsning att bli glad av

Carina

Tidigare inlägg Nyare inlägg