Blött,blött,blött

Gud vad det är deprimerande att titta ut och det är genomgrått på himlen. Jag avskyr verkligen regn, jag känner att jag blir lika grå inuti som det är utanför :-(  Man blev lite bortskämd med solen som tittade fram ett tag.
De enda gångerna jag tycker om regn är antingen ute på landet och det är ett varmt sommarregn eller inne i en husvagn när det smattrar på taket och men ligger och läser en skitbra bok, men inte här i stan.

Nu är det snart slut på terminen på jobbet och det märks på våra elever...dom är högt och lågt och hörs endast högt...många har lagt av helt eftersom de går ut i år och många håller på att slutföra de sista arbetena dom har kvar att göra. Inne hos mig på biblioteket är det fullt hus från att man öppnar tills man stänger och det är nästan bara de här små stökpellarna som nu helt plötsligt ska ta igen det dom inte har gjort på hela året och det ska sökas på internet, kopieras, letas i böcker och naturligtvis föras så mycket liv som möjligt under tiden....suck!  Men som jag säger nästan jämnt...jag skulle inte vilja ha nåt annat jobb, men vet aldrig vad dan ska föra med sig när man kommer på morgonen.
Jag skulle inte heller vilja byta ut en del av mina arbetskamrater för et annat jobb. Vad skulle jag göra utan tjejen på exp som jag alltid har haft sånt otroligt stöd av och som jag också har skitkul ihop med och som precis som jag alltid håller på o bantar med alla möjliga metoder....vaktmästaren som jag inte tror jag skulle klara mig utan, han ställer upp jämnt om jag så behöver hjälp privat eller på jobbet, en riktig guldklimp....min nyfunna vän som jag är djur och husvakt åt då o då och som också gör det möjligt för mig att komma ut i den miljö som jag helst vill vara i...nämligen på landet , hon är också en människa jag trivs bra med....det finns så många andra också som gör varje dag värd att gå till jobbet för.

Nu ska jag ge mig iväg på stan regnet. Mysigt värre


En härlig helg

Vilken underbar helg det har varit, sol från tidig morgon till sen kväll, har njutit fullt ut. Igår cyklade vi upp på stan och efter att ha uträttat det jag skulle så satte vi oss på La Pastas uteterass och fikade i några timmar, det är nåt som jag älskar att göra på sommaren...det har blivit mitt nöje sen jag blev nykter.
Var hemma några timmar och fick lite mat i oss sen tog jag, Mica och två till cyklarna ner på stan och såg en skräckfilm
When a stranger calls, den var bra på det viset att den byggde upp spänningen hela tiden utan en massa blodiga scener till att bli riktiga höjdpunkter på slutet. Man satt hela tiden på spänn och väntade sig det värsta. En film jag kan rekommendera om man tycker om skräck.
Idag klev jag upp sju och var på jobbet åtta och sen var det flytt av datorer som gällde till klockan ett....åkte hem och åt en omelettt, bacon och sallad och kl två var vi ett gäng som tog cyklarna ut till Vallby friluftsmuseum (en nätt sträcka på drygt en mil fram o tillbaka) för att kolla på 17-1800 talsmiljö som dom hade arrangerat för dagen. Vi var inne och tittade på hur en byskola såg ut på 1800 talet och en av tanterna som stod där hade arbetat och bott på skolan under 1900-talet så hon berättade lite om hur det var då...häftigt.
Sen satt vi ute i solen och fikade och bara njöt av dagen. Mica fick återse sitt stora svin som har funnits där i alla tider, hon tycker att han är så söt (hon är helknäpp, har jag sagt det förut?). Sen var vi tvungna att åka tillbaka för Micaela såg ut som om hon hade rökt hasch i två veckor på ögonen på grund av björkpollen, inte roligt för henne ska jag säga, är svårt att riktigt sätta sig in i hur hon mår men det ser verkligen inget vidare ut.
Nu håller jag på o tvätta och sen ska vi samäta uppe hos Mica och slöa resten av kvällen. Har en del jobb med hennes dator antar jag.


Onsdag = "LOST"

Efter att ha varit uppehåll i en vecka så var då äntligen Lost tillbaka...det är nåt med det programmet som gör att jag riktigt längtar efter att få se det på  onsdagarna (kan det vara Sawyer kanske).
Efter maten drog jag o MIca ner till hamnen och drack en kopp kaffe och njöt i solen. Det märks när sommaren är i antågande för då åker alla båtar i plurret igen efter att ha legat under presenningar en lång tid. Jag känner saknaden efter vår båt varje år vid den här tiden på året men man kan inte ha allt här i livet utan man får känna glädje över det man har istället.
Synd att man inte har gått ner lite mer i vikt tillsommaren, hade en önskan om att kunna ta på mig en bikini i år men det blir inte så men fortsätter jag i nuvarande takt och mathållning så ska det väl funka till nästa år. Det skulle nog gå lite fortare om jag kunde låta bli pistagenötterna och Dajmen men nåt kul ska man väl kunna ha tycker jag. Det är ett sjukt beteende egentligen att man alltid sammankopplar att ha roligt med det man kan äta. Men förut handlade det alltid om det man kunde dricka så jag har kanske bara bytt drog...inte vet jag.

Har slängt ut en förfrågan om semester på måndag då det är Öppet hus på
Pauluns näringscenter
, skulle verkligen vilja gå på det.

Har blivit ett riktigt hälsofreak känns det som :-)) 


En helg på landet

60229-9

Jaha, så har man haft fyra härliga dagar ute på landet (har varit djur och husvakt åt en vän på jobbet) med riktig bondgårdskänsla. Trots att jag inte var riktigt pigg så har det varit härligt med all frisk luft. Dagarna har gått så fort men det gör det ju så klart med 3 hästar, 1 hund (en stor lurvig nallebjörn), 3 katter och 2 marsvin som behöver omvårdnad. I  söndags tittade solen fram en stund så då satt jag o Micaela ute i hästhagen och gosade med hästarna och riktigt njöt av friden. Tosca (hunden) visade sig vara en riktig vitaminspruta som hela tiden ville ha uppmärksamhet och aldrig var still så länge man var ute. Det var kul att se när hon sprang utanför staketet och skällde på hästarna som i sin tur tittade på henne och såg ut att tänka "jösses, störtlöjligt". Jag har också varit ute och gått långa promenader och bara njutit av naturen.
Jag var lite orolig att det skulle bli läskigt på kvällen eftersom det är rätt långt till närmaste granne men huset kändes så tryggt i sig att jag bara låg o lyssnade på tystnaden som var helt kompakt...suveränt!!
Nu är jag tillbaka i stan och vill inte vara här känns det som...skulle inte ha något emot att bo så där jämnt, det vore väl den yttersta sinnesron i mitt nyktra liv.
Från det ena till det andra så är jag snart inne på 3 mån i min nya rökfria tillvaro och det känns fortfarande lika tungt, är röksugen konstant känns det som. Men efter att ha läst en bok jag fick av Ina så går det faktiskt lite lättare.